Ekonomisk otrohet: 22,1 % av svenskarna ljuger för sina partners

Kreditkortlistans undersökning avslöjar mönster av ekonomisk otrohet bland svenskar

En undersökning genomförd den 22-25 september 2024 av Kreditkortlistan.se med 503 svenska vuxna respondenter utforskar ekonomisk otrohet och dess påverkan på relationer. Resultaten visar att individer hanterar sin ekonomi bakom sin partners rygg och avslöjar olika anledningar till hemlighetsmakeriet, samt uppfattningar om ekonomisk kontra fysisk otrohet.

1. Dolda kreditkort

På frågan, ”Har du någonsin haft ett kreditkort som din partner inte kände till?”, erkände 10,5 % av respondenterna att de haft en sån hemlighet.

Könsskillnader: 15,6 % av männen jämfört med 6,7 % av kvinnorna erkände att de hade haft ett dolt kreditkort.
Åldersfördelning: Yngre personer var mindre benägna att ha ett dolt kort, där 7,2 % av respondenterna upp till 29 år erkände detta, jämfört med 13,3 % av de över 60 år.
Inkomstkorrelation: Sannolikheten att dölja ett kreditkort ökade med inkomsten upp till en viss nivå. Peroner med en årlig inkomst på mellan 600 001-700 000 kronor var mest sannolika att ha ett dolt kreditkort (16,7 %). Vi inkomster över 700 000 kronor var sannolikheten för dolda kort starkt avtagande och ju mer man tjänade, desto mindre förkommande var det.

2. Ljuger om sin ekonomiska situation

När deltagarna fick frågan: ”Har du någonsin ljugit om din ekonomiska situation eller dolt en större utgift för din partner?”, erkände 22,1% att de hade gått bakom ryggen på sin partner. Ekonomisk oärlighet i relationer är ett förekommande problem som påverkar en betydande del av både män och kvinnor, även om det finns vissa skillnader mellan olika demografiska grupper.

Könsfördelning: Bland de tillfrågade erkände 22,9% av männen att de hade dolt ekonomiska detaljer eller ljugit om sin ekonomiska situation, jämfört med 21,4% av kvinnorna. Även om skillnaden mellan könen inte är stor, tyder det på att ekonomisk hemlighetsmakeri är ett problem för båda könen, där män är något mer benägna att ägna sig åt detta beteende.
Åldersfördelning: Att ljuga om ekonomiska förhållanden var mest förekommande bland respondenter i åldersgruppen 40-49 år (25,7%) och 50-59 år (24,5%), medan endast 18,1% av dem under 29 år hade gjort det.
Inkomstfaktor: Personer i lägre inkomstklasser var mer benägna att dölja ekonomiska detaljer, där 36,1% av dem som tjänar mellan 100,001 och 200,000 SEK erkände ekonomisk oärlighet.

3. Känna sig förrådd av ekonomiska beslut

I undersökningen fick deltagarna också frågan: ”Har du någonsin känt dig förrådd av din partners ekonomiska handlingar?” En betydande andel, 20,7% av de svarande, svarade ”Ja”, vilket visar att ekonomiska beslut ibland kan leda till känslor av misstro och känslomässig sårbarhet i relationer. Ekonomiskt förräderi, även om det inte alltid diskuteras öppet, är en mycket personlig upplevelse som kan påfresta även de starkaste relationerna.

Könsskillnader: Undersökningen visade att känslan av ekonomiskt förräderi skiljer sig mellan män och kvinnor. Bland de svarande rapporterade 18,3% av männen att de känt sig förrådda av sin partners ekonomiska beslut, medan en högre andel, 22,5% av kvinnorna, uttryckte liknande känslor. Den känslomässiga påverkan av ekonomiskt förräderi för kvinnor kan vara kopplad till deras större involvering i hushållens ekonomi eller förväntningen på ekonomisk öppenhet inom relationer.
Åldersfördelning: Ekonomiskt förräderi rapporterades mest av personer i åldern 40-49 år, där 26,5% av individerna i denna åldersgrupp erkände att de känt sig bedragna av sin partners ekonomiska handlingar. Detta är ett kritiskt skede i livet, ofta präglat av komplexa ekonomiska åtaganden som bostadslån, barn och pensionsplanering. Med så mycket på spel kan ekonomiska oenigheter eller oärlighet leda till en känsla av förräderi, särskilt när en partner känner sig utesluten från viktiga beslut. Yngre svarande, särskilt de under 30 år, rapporterade å andra sidan lägre nivåer av ekonomiskt förräderi, vilket kan bero på mindre ekonomiskt engagemang eller färre långsiktiga åtaganden.
Inkomstkorrelation: Respondenter som tjänade mellan 200,001 och 400,000 SEK var mest benägna att känna sig förrådda, där omkring 25% erkände denna känsla.

4. Orsaken att man döljer ekonomisk information

Undersökningen frågade respondenterna: ”Vilka skäl har fått dig att dölja ekonomisk information för din partner?” Svaren avslöjar en rad personliga motiv bakom ekonomisk sekretess och belyser de komplexa dynamiker som kan påverka förtroende och öppenhet i relationer.

Skam: En betydande del av respondenterna (14,1%) angav skam som den främsta anledningen till att dölja ekonomisk information från sin partner. Denna skam kan ha sitt ursprung i dåliga ekonomiska beslut, skulder eller överkonsumtion, vilket gör att individer undviker att berätta sanningen för att slippa dömande eller förlägenhet. I många fall reflekterar denna skam djupare känslor av otillräcklighet eller rädsla för att inte leva upp till samhällets eller partnerns förväntningar gällande ekonomisk stabilitet.
Rädsla för konflikt: Konflikträdsla var ett annat vanligt skäl, där 15,5% av respondenterna erkände att de dolde ekonomiska detaljer för att undvika bråk. Pengar är en av de vanligaste orsakerna till spänningar i relationer, och många kan välja att hemlighålla saker för att undvika konfrontation, särskilt om deras ekonomiska beslut riskerar att mötas med ogillande. Detta antyder att ekonomiska oenigheter ofta inte diskuteras öppet, vilket kan leda till en nedbrytning av kommunikationen och förtroendet över tid.
Kontroll: Intressant nog erkände den största gruppen – 30,4% – att de dolde ekonomisk information för att behålla kontrollen över sina egna pengar. För dessa individer kan den ekonomiska självständigheten och autonomin kännas hotad inom relationen, vilket får dem att dölja vissa aspekter av sin ekonomi. Denna önskan om kontroll kan härröra från tidigare erfarenheter av ekonomiskt beroende eller en stark önskan om att ha friheten att sköta sina resurser utan inblandning.
Förtroendeproblem: 9,5% av respondenterna avslöjade att de inte litade på sin partners ekonomiska beslut, vilket ledde till att de dolde ekonomisk information. Dessa förtroendeproblem kan uppstå från tidigare oenigheter om spenderingsvanor, investeringsbeslut eller en uppfattad brist på ansvar från partnerns sida. När förtroendet är skadat följer ofta hemlighetsmakeri, vilket ytterligare underminerar relationen.
Beroende: En mindre men ändå märkbar andel på 3,0% erkände att de gömde pengar för att finansiera ett beroende. Detta kan inkludera spelande, missbruk eller andra tvångsmässiga beteenden som kräver ekonomiska resurser och ofta hålls hemliga för nära och kära. Ekonomisk hemlighetsfullhet relaterad till beroende kan få allvarliga konsekvenser, eftersom det inte bara belastar relationen utan också ökar den ekonomiska bördan för individen.
Andra skäl: En betydande andel, 49,3% av respondenterna, angav olika andra personliga skäl till att hålla ekonomisk information dold. Dessa skäl kan inkludera kulturella eller familjära förväntningar, en önskan om privatliv, eller till och med olika attityder till ekonomisk förvaltning inom relationen. Vissa individer kan känna att deras partner är för kontrollerande eller övervakar deras ekonomiska beslut för mycket, vilket driver dem att undanhålla information.

5. Ekonomisk otrohet vs. fysisk otrohet

När respondenterna ombads jämföra ekonomisk och fysisk otrohet var åsikterna delade.

2,0% ansåg att ekonomisk otrohet är värre än fysisk otrohet, där fler män (2,3%) än kvinnor (1,8%) höll denna uppfattning. Yngre respondenter i åldersgruppen 30-39 år var mest benägna (3,6%) att säga att ekonomisk otrohet var värre.
43,1% av respondenterna ansåg att båda typerna av otrohet var lika dåliga. Kvinnor var mer benägna än män att se dem som lika skadliga (51,2% jämfört med 32,6%). Denna uppfattning var mest utbredd bland dem i åldern 50-59 år (52,0%).
54,9% ansåg att fysisk otrohet var värre än ekonomisk otrohet, där fler män (65,1%) än kvinnor (47,0%) uttryckte denna åsikt. Synen att fysisk otrohet är värre var särskilt stark bland dem i åldern 30-39 år (65,7%).

Undersökningsmetodik

Kreditkortlistan.se genomförde undersökningen via Norstat. Norstat är Europas ledande datainsamlare för marknadsundersökningar med mer än 4 miljoner respondenter.

Den totala urvalsstorleken för Kreditkortlistans undersökning var 503 svenska vuxna över 23 år. Undersökningen genomfördes online och sammanställdes under perioden 2024-09-22 till 2024-09-25.